Det där med Youtube alltså. Det är lite av min grej, finns så mycket olika saker att titta på. Fail-videos är lite av en favorit faktiskt, kanske inte när folk gör illa sig massor men lite sådär, så de skrattar efter, är ganska kul. Skadjeglädje är den riktiga sanna glädjen och alla som säger att det inte är så ljuger.
Idag kom jag in på lite andra sorters videos, fråga mig inte hur det blev så men vips så kollade jag på när en giraffs födelse. Det kanske låter lite konstigt men helt ärligt var det ganska intressant att kolla på, om inte såg det rätt lustigt ut när giraffen gick runt och hade två långa giraffben stickandes ut ur rumpan. Sen faller alltså denna lilla bäbis giraff två meter ner på marken. Bara det är rätt sjukt, tänk att inleda sitt liv med en jävla smäll! Och dessutom efter det ställa sig på sina rangliga ben. Då tycker man plötsligt att människan är lite efterbliven, vi börjar vårat liv genom ett jävla mottagande med massa människor som ser till att man mår bra för att sedan hamna i våra föräldrars varma famn, för att SEDAN dröja ungefär ett år på oss för att fatta hur vi ska använda benen.
Det spårade lite där efter den videon, kom in på när hundar och hästar födde också, blev lite illamående faktiskt. Till sist en sjöhäst och då kände jag att det fick vara nog. Lite väl magstarkt och jag ville behålla middagen.
Kanske lite udda inlägg men nu har jag satt iden i era huvuden och ni kommer garanterat youtube:a detta sen. Varsågoda!:)
P.s: sorry Amanda, blir ingen bild denna gång heller, men nästa gång!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar