Alltid med er.

Jag tycker ofta att jag har rätt mycket motgångar i mitt liv. Mycket som drar ner mig och otur i många lägen.

Men en sak har jag haft så ofantligt tur med och det är min familj. Tänk att få ha hamnat så bra som man har. Jag har världens bästa föräldrar. Det är bara så. Det finns egentligen inget mer att säga om den saken men ändå vill jag använda alla fina ord samtidigt. Alltid stöttande. Alltid en axel att gråta mot. Alltid ett asgarv att dela. Och sen att jag får dela dem med världens bästa bröder gör inte situationen sämre.

Då blir helt plötsligt inte mina motgångar eller problem så jobbiga. När man som jag har den familj man har ❤️

Bredvid mitt namn står ett namn till.

Ibland sitter jag här inne på bloggen och bara skriver och skriver för det är så mycket jag vill tala om, sen skriver jag så mycket att jag tröttnar och sparar alla inlägg som utkast eller raderar dem. Känns ganska skönt men ändå lite tråkigt. Jag vill ju hålla bloggen igång, men de senaste tiden har jag valt att hålla mycket för mig själv, dels för att det kan bli så fel när det kommer ner svart på vitt och dels för att jag inte känner för att dela med mig av allt alltid.

Men för att komma ikapp de senaste tio månaderna snabbspolar jag igenom allt för jag har varken tid eller ork att skriva ner det, det har hänt mycket, minst sagt. Så, livsstatus just nu: